Hur kunde det bli så här fel? Det skulle ju alltid vara du & jag. Vi skulle ju visa varrandra världen & inget fick någonsin komma mellan oss, men någonting kommer alltid imellan & någon slutar alltid älska först men varför kan det aldrig vara jag?
Och nu när jag inte har dig, tycker jag att jag ser dig överallt & när blev den här stan så liten? Och mina vänner försöker trösta & drar med mig på fester & presenterar mig alltid extra artigt men, jag skiter i vilket tåg som går först.Jag sover alltid mycket mer än jag borde & jag vet att det går över & kommer kännas mycket bättre men varför är man alltid en jävla nybörjare på sådant här?
Jag gråter min kudde blöt. Spola tillbaks, jag vill spola tillbaks.
Jag saknar dig rikigt mycket! Kan du förstå det?
Jag älskar dig! Du är min andra halva.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar